Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Måleriverkstan arbetar med renovering av gamla målningar, nymålning med gamla tekniker och tar fram nya produkter inspirerat av Hälsingegårdarnas traditionella måleri. Måleriverkstan håller föredrag och workshops omkring måleriet på Världsarvsgårdarna i Hälsingland.

Anna-Carin Åsbrink har arbetat med gamla målningstekniker i över 40 år och delar här med sig av de många kunskaper inom schablonmåleri hon samlat på sig genom åren.

Häftet på 24 sidor beskriver schablonmåleri på vägg, bård och rullgardin. Innehåller tips om verktyg, tekniker och färgblanding av äggoljetempera. Här beskrivs även målningar från Hälsingland, vilket samtidigt är allmängiltigt för allt schablonmåleri.

På många sätt skiljer sig tanke- och arbetssättet mot normal renovering då man ofta måste utgå från ett mycket sämre utgångsläge än ett normalt hus. Att rädda ett ödehus är klimatsmart och ekonomiskt. Att ta tillvara det redan byggda innebär ofta ett bra läge i landskapet och sunda material som går att reparera och underhålla i århundranden. Boken kan även fungera som inspiration för de som funderar på att ta sig an och renovera ett gammalt hus.

Den här handboken är tänkt att vara till hjälp för dig som planerar att köpa och renovera ett ödehus.

Antal sidor 204

Utgivningsdatum 2025-04-23

ISBN 9789153139584

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.