Gör om gör rätt – Landet runt med Renoveringsraseriet av författarna Gustav Bergström och Alfred Skogberg.

De senaste årtiondena har vi sett container efter container fyllas av vårt gemensamma byggnadsarv. Fina 50-talskök slits ut och ersätts av massproducerade, munblåsta fönsterglas hamnar på tippen och billiga material som inte går att underhålla ersätter gamla och gedigna.

Renoveringsraseriet har sedan starten 2020 kritiserat ovarsamma renoveringar på deras populära Facebook- och Instagramkonton med samma namn.

I den här boken får vi följa grundarna, Gustav Bergström och Alfred Skogberg, på en resa till tolv svenska städer; från Kiruna i norr till Sölvesborg i söder. De pratar med arkitekter, stadsplanerare och experter och pekar ut både goda exempel och rena katastrofer.

Gör om gör rätt är både ett tidsporträtt och ett rop på hjälp. Att vårda och bevara handlar nämligen inte bara om nostalgi, det är ett måste om vi vill uppnå klimatmålen. Det är hög tid att vi börjar se värdet i hantverk och kvalitet, och inser att nytt inte alltid är bättre!

”Invändig renovering” är den fjärde boken i serien – Byggnadsvård i praktiken. Boken handlar om husen invändigt, varför de ser ut som de gör, om traditionen bakom, om hantverket och sist men inte minst om hur man renoverar så att inte dessa kvalitéer försvinner.

Här avhandlas snickeriprofiler, beslag, golv, tak och väggar, trappor, kök och köksinredning, hygienutrymmen, el och belysning på ett sätt som visar att det gamla snarare är en tillgång än ett hinder när man skall bo i huset.

Boken, som handlar om husen från 1700-talet till 1900-talet, visar också lämpliga kompromisser, då det gamla ofrånkomligt krockar med det moderna.

Boken ger en illustrativ bild av standard- och stilutvecklingen av kök och badrum i Sveriges flerbostadshus och småhus. Utformning och utrustning av kök och badrum följer tidsandan genom decennierna, såväl tekniskt som funktionellt. Samtidigt bär historien tydliga spår av hur synen på hushållsarbetet och livet i hemmen har förändrats över tid.

Skildringen tar sin början under 1880-talet när många städer växer kraftigt i industrialiseringens spår. Det råder bostadsnöd och knappa ekonomiska förhållanden. Bostäderna värms med kakelugnar eller kaminer, maten lagas på vedspis och på gården finns torrdass. 120 år senare, år 2000 när berättelsen avslutas, är hög standard i kök och badrum en självklarhet. Nya trender avlöser varandra och många kök och badrum rivs ut och byggs om, långt innan det är tekniskt nödvändigt.

Ökad kunskap om tidstypiska inredningar är en värdefull grund vid bevarande, renovering och ombyggnad. Inspiration kan hämtas ur olika tiders planlösningar, köksuppställningar och inredningar.

Cecilia Björk arkitekt SAR/MSA och Laila Reppen arkitekt SAR/MSA är författare och illustratörer till böcker som Så byggdes husen 1880–2000, Så byggdes staden, Så byggdes villan samt Tidstypiskt. Gustav Bergström, »Rävjägaren«, är civilingenjör samt skribent och opinionsbildare inom arkitektur och byggnadsvård.

Boken är nominerad till Årets bok 2020.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.