Tillsyn och reparation. Ingen byggnadstyp har en sådan historisk förankring som liggtimmerhuset. Det har varit ett hus både för gemene man och herrskap och kommit att i hög grad prägla vår äldre byggnadsmiljö.

Rapporten visar hur liggtimmerhus kan vårdas och repareras så att de bevarar sitt kulturhistoriska värde. Det avgörande är noggrann tillsyn och reparationer som anpassas till den genuina liggtimmertekniken.

Rapporten är skriven för såväl fastighetsägare som byggfolk. Rikt illustrerad.

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Tapeter genom tiderna – Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk.

Tapeter har genom århundraden och i olika skepnader varit en av våra viktigaste väggdekorationer. Attityderna till tapeter har skiftat genom tiderna, särskilt under de senaste årtiondena. Idag finns dock ett starkt och växande intresse för tapeter och det historiska bevarandet av byggnader.

Denna bok, som är den första fristående delen i en serie om världsarvet Engelsbergs bruk, bidrar till ökad förståelse för tapetens historia. Genom det rika utbudet av illustrationer, såväl historiska som moderna, delar experter inom flertalet ämnen med sig av sina fördjupade kunskaper om tapeter, både som hantverk och som uttryck för olika dekorativa ideal.

130 illustrationer. Utförande: Franskt band med guldfolie samt tryckt överdrag, trådbunden. 24 x 31 cm. 200 sidor.

Författare: Erika Åberg, Lars Sjöberg, Stina Olinder Haubo, Ursula Sjöberg, Mats Qwarfordt, Martin Olin, Sara Lundström.

Huvudredaktörer: Svante Holmbaek Tirén, Kurt Almqvist.

Design: Patric Leo.

Stora boken om byggnadsvård är bibeln för alla som längtar efter ett gammalt hus. Byggnadsantikvarien Göran Gudmundsson, Gysinge centrum för byggnadsvårds grundare, skriver kunnigt och passionerat om renovering invändigt och utvändigt, i stan och på landet. Här får du svar på allt du behöver veta om gamla hus, från grund till skorsten. Och hjälp att tänka. Både när det gäller underhåll och val av renoveringsmaterial samt hur man löser krav på fungerande kök, badrum och värme, utan att den genuina känslan går omintet. Kunskap om byggnadshistoriska stilideal, och varför våra gamla hus ser ut som de gör, blandas med recept på slamfärg och linoljefärg, tips på hur man målar schabloner, trycker tapetbårder, lagar kakel, såpskurar golv och renoverar fönster-en mängd konkreta råd för den som själv vill pröva på.

En praktisk bok om tradition, trivsel, kvalitet och återbruk för dig som vill skapa ett hem med själ! Boken kan ses som en fortsättning på Göran Gudmundssons populära bokserie ”Byggnadsvård i praktiken”.