Vi är många som älskar gamla hus, den atmosfär man får på köpet, hemligheterna och frågetecknen som byggnaden gömmer och ställer: Hur såg huset ut från början? Har det alltid legat här? Vem har bott här före mig?

I Sverige finns en unik skatt av arkiverat material som kan berätta oändligt mycket om våra hus och dess invånare genom historien. Det gäller inte alls bara slott och herresäten. Även om våra lantställen, egnahemshus, stadslägenheter och förortsvillor finns mycket att berätta. Det gäller bara att veta var man ska leta.

I den här boken vill byggnadsantikvarien Erika Åberg ta oss i handen och berätta om hur vi kan hitta historien om våra hus, och hur vi bäst tar tillvara olika byggnader och deras årsringar. Det gör hon genom att berätta inspirerande historier, guida till olika arkiv och visa hur man bäst tolkar en byggnad, exteriört och interiört.

Det blir gott om fördjupade exempel från tv-programmet med samma namn, men det är en bok som står på egna ben, med handfasta råd om byggnadsstilar genom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips.

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.

Trädgårdsstadens Färger förklarar det speciella med de hundraåriga kulturmiljöerna i Bromma och andra trädgårdsstäder i Sverige. Vad är det som gör trädgårdsstaden till en så attraktiv boendeform även för moderna människor? Vad är det som skapar karaktären i stadsplanen och åt byggnader och trädgårdar från tidsepoker med olika stilideal? Lär dig skillnaderna mellan 1910-talets nationalromantik, 1920-talets nyklassicism och 1930-talets funktionalism.

Författarna började sin kartläggning av trädgårdsstäder i Sverige redan på 1980-talet, genom att ta fram material med färgsättningar och karaktärsbeskrivningar för tidstypiska hus. Delar av materialet finns nu i en permanent utställning i Måleributiken i Alvik och har visats på Stadsmuseet 2013–2015.

Syftet med boken är att uppmärksamma trädgårdsstadens unika kulturvärden för oss alla och samtidigt inspirera dig som husägare att lära mer om arkitektur och färgsättning. En kulturmiljö behöver värnas och ditt hus behöver kontinuerlig vård och omsorg. När du reparerar och renoverar ditt hus – se till att du inte skadar huset på grund av okunskap.