Handbok för en gammal trädgård

Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Flyttning av gamla hus är den första boken i serien – Byggnadsvård i praktiken.

I boken beskrivs, steg för steg, hur arbetet med att flytta ett gammalt hus går till. Dokumentation, forskning i husets historia, märkning, rivning och återuppbyggnad. Timmerhusets konstruktion, från grund och stomme till ytskikt och fast inredning, ges också en ingående beskrivning. Boken är obligatorisk läsning för den som har för avsikt att flytta ett gammalt trähus, men även om man enbart renoverar ett trähus på plats får man här många värdefulla råd.

Olika principer för återuppbyggnad diskuteras, liksom val av hantverkare och metoder och material för invändig renovering. Ovärderlig kunskap för den som arbetar med äldre hus.

”Invändig renovering” är den fjärde boken i serien – Byggnadsvård i praktiken. Boken handlar om husen invändigt, varför de ser ut som de gör, om traditionen bakom, om hantverket och sist men inte minst om hur man renoverar så att inte dessa kvalitéer försvinner.

Här avhandlas snickeriprofiler, beslag, golv, tak och väggar, trappor, kök och köksinredning, hygienutrymmen, el och belysning på ett sätt som visar att det gamla snarare är en tillgång än ett hinder när man skall bo i huset.

Boken, som handlar om husen från 1700-talet till 1900-talet, visar också lämpliga kompromisser, då det gamla ofrånkomligt krockar med det moderna.

Trädgårdsstadens Färger förklarar det speciella med de hundraåriga kulturmiljöerna i Bromma och andra trädgårdsstäder i Sverige. Vad är det som gör trädgårdsstaden till en så attraktiv boendeform även för moderna människor? Vad är det som skapar karaktären i stadsplanen och åt byggnader och trädgårdar från tidsepoker med olika stilideal? Lär dig skillnaderna mellan 1910-talets nationalromantik, 1920-talets nyklassicism och 1930-talets funktionalism.

Författarna började sin kartläggning av trädgårdsstäder i Sverige redan på 1980-talet, genom att ta fram material med färgsättningar och karaktärsbeskrivningar för tidstypiska hus. Delar av materialet finns nu i en permanent utställning i Måleributiken i Alvik och har visats på Stadsmuseet 2013–2015.

Syftet med boken är att uppmärksamma trädgårdsstadens unika kulturvärden för oss alla och samtidigt inspirera dig som husägare att lära mer om arkitektur och färgsättning. En kulturmiljö behöver värnas och ditt hus behöver kontinuerlig vård och omsorg. När du reparerar och renoverar ditt hus – se till att du inte skadar huset på grund av okunskap.