Handbok för en gammal trädgård

I den här boken visar byggnadsantikvarien Erika Åberg hur du kan underhålla, renovera och göra kreativa återbruksprojekt med gamla fönster och dörrar.

”Fönstren är husets själ” har nästan blivit som ett ordspråk inom byggnadsvården. Vad menas med det egentligen? Vilken betydelse och kvaliteter har gamla fönster? Och hur är det med dörrarna? Här berättar Erika Åberg om design och stilgrepp genom tiderna, olika sorters glas, funktion − eller bristen på den − och om utmaningarna med att hålla värmen inomhus och kylan utanför.

Det virke som tidigare användes för fönster- och dörrkonstruktioner var det bästa som gick att uppbringa, av en kvalitet som knappt går att hitta idag. Sköter man det rätt så kan det hålla i hundratals år. Här får du lära dig restaurering av olika svårighetsgrad, från första hjälpen till helrenovering.

Med smarta tekniker och lösningar kan du få fönster och dörrar som är vackra och passar ditt hus. Att det är mer miljövänligt att bevara än att köpa nytt är förstås underförstått. Här finns bland annat ett exempel på ett orangeri som byggts med återbrukade fönster.

Erika Åberg berättar i text och bild hur du kan ta hand om och njuta av dina gamla fönster och dörrar lång tid framöver.

”Värmen i gamla hus” besvarar frågor om uppvärmning och isolering av gamla hus. Detta är den andra boken i serien – Byggnadsvård i praktiken.

Här hittar du vilka lösningar som är att rekommendera. Husets eldstäder och värmekällor, deras historik och konstruktion, samt renoveringsaspekter. Utförliga råd ges för underhåll och vård av kakelugnar, öppna spisar, rörspisar, kaminer och järnspisar.

En mycket praktisk bok. Ovärderlig kunskap för den som arbetar med äldre hus.

”Invändig renovering” är den fjärde boken i serien – Byggnadsvård i praktiken. Boken handlar om husen invändigt, varför de ser ut som de gör, om traditionen bakom, om hantverket och sist men inte minst om hur man renoverar så att inte dessa kvalitéer försvinner.

Här avhandlas snickeriprofiler, beslag, golv, tak och väggar, trappor, kök och köksinredning, hygienutrymmen, el och belysning på ett sätt som visar att det gamla snarare är en tillgång än ett hinder när man skall bo i huset.

Boken, som handlar om husen från 1700-talet till 1900-talet, visar också lämpliga kompromisser, då det gamla ofrånkomligt krockar med det moderna.

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.