Tidstypiska kök & bad 1880-2000

Byggnadsvård och återbruk

Hur gick det till när en förfallen lada, ett övergivet torp, en sönderrenoverad herrgård, ett obeboeligt militärboställe och en illaluktande lägenhet i stan fick nytt liv och sin själ tillbaka? Var började man? Hur visste man var man skulle leta? Och vad hoppade man över?

Om författaren: Göran Gudmundssons nya stora bok är en guldgruva för alla som älskar gamla hus med tradition och känsla. Här berättar han historien om fem genomgripande renoveringsprojekt med vitt skilda förutsättningar. Med stor sakkunskap beskriver han hela processen – före, under och efter – och visar i detalj hur man går till väga för att hitta spåren av det gamla, leta renoveringsmaterial, färgsätta och tapetsera. Och inte minst hur man kan förhålla sig till de olika vägval som finns. För hur ska man egentligen tänka om originalfärger och gamla byggmaterial – om man också ska bo i huset? Finns det rätt eller fel? 

”Många tror att byggnadsvård inte är något för dem. Det vill jag ändra på. Jag vill visa att ALLA – inte bara ägare av gamla hus utan också de som har en äldre lägenhet, som vill bygga om en övergiven ekonomibyggnad till fritidshus eller bara är allmänt miljö- och återvinningsintresserade – kan hitta inspiration i det gamla sättet att bygga och inreda. För väljer man att bygga nytt med gamla metoder och med begagnat material får man dessutom själen på köpet.”

Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Anvisningar för underhåll och reparation. Skriften handlar om hur man underhåller och reparerar gamla skivtäckta plåttak, utan att de kulturhistoriska värdena går till spillo. Tyngdpunkten i häftet ligger på arbetsutförandet och tar även upp gamla lösningar för rännor, fönsterbleck och andra viktiga detaljer. Rikt illustrerad. 

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.