Stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen
Tidstypiskt ger dig som påverkar och utvecklar bostadshus och interiörer ett verktyg att basera långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av byggnadsbeståndet på kunskap om befintliga värden.

Författarna tar oss med på en hundraårig resa genom stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen. Tidstypiska byggnadsdetaljer från Stockholm presenteras decennium för decennium. Från 1880-talets klassicis­tiska arkitektur via 1930-talets avskalade funktionalism till 1970-talets återgång till stenstadens grammatik som ideal.

Byggnadsdetaljerna varierar med rådande arkitekturstil vilket gäller allt från fasadernas komposition till fönstrens indelning och porthandtagens formgivning. Läsaren får här tillfälle att lära och tolka olika tiders byggnader och detaljer. Kunskap ger rikare upplevelser och ständigt nya intryck av vardagsarkitekturen – vårt byggda kulturarv.

Med fotografier och ritningar visas enkelt och tydligt utvecklingen av bostadshus i staden och vilka spår som olika stilideal har avsatt.

En ritningsdel gör det möjligt att tidsbestämma dörrfoder och golvsocklar – eller att använda ritningarna för att tillverka nytt.

Boken vänder sig till arkitekter, fastighetsutvecklare, förvaltare, fastighetsägare men även till bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare. Boken är även lämplig i undervisningssammanhang.

Tillsyn och reparation. Ingen byggnadstyp har en sådan historisk förankring som liggtimmerhuset. Det har varit ett hus både för gemene man och herrskap och kommit att i hög grad prägla vår äldre byggnadsmiljö.

Rapporten visar hur liggtimmerhus kan vårdas och repareras så att de bevarar sitt kulturhistoriska värde. Det avgörande är noggrann tillsyn och reparationer som anpassas till den genuina liggtimmertekniken.

Rapporten är skriven för såväl fastighetsägare som byggfolk. Rikt illustrerad.

I den här boken visar byggnadsantikvarien Erika Åberg hur du kan underhålla, renovera och göra kreativa återbruksprojekt med gamla fönster och dörrar.

”Fönstren är husets själ” har nästan blivit som ett ordspråk inom byggnadsvården. Vad menas med det egentligen? Vilken betydelse och kvaliteter har gamla fönster? Och hur är det med dörrarna? Här berättar Erika Åberg om design och stilgrepp genom tiderna, olika sorters glas, funktion − eller bristen på den − och om utmaningarna med att hålla värmen inomhus och kylan utanför.

Det virke som tidigare användes för fönster- och dörrkonstruktioner var det bästa som gick att uppbringa, av en kvalitet som knappt går att hitta idag. Sköter man det rätt så kan det hålla i hundratals år. Här får du lära dig restaurering av olika svårighetsgrad, från första hjälpen till helrenovering.

Med smarta tekniker och lösningar kan du få fönster och dörrar som är vackra och passar ditt hus. Att det är mer miljövänligt att bevara än att köpa nytt är förstås underförstått. Här finns bland annat ett exempel på ett orangeri som byggts med återbrukade fönster.

Erika Åberg berättar i text och bild hur du kan ta hand om och njuta av dina gamla fönster och dörrar lång tid framöver.

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.