Gångjärnsstapel. Handsmidda fönsterbeslag efter en vanlig modell från 1800 till 1850. Välgjort handsmide.

Fönsterhasp eller handvarpa med ögla av vanlig typ från tiden runt sekelskiftet 1900. Den korta modellen är avsedd som stängningshasp, den långa som uppställnings- och vädringshasp.

Trådarbeten, vispar, brödnaggar och annat gjordes både av luffare och trådfabriker. I Gnosjö socken i Småland tillverkades trådarbeten redan under slutet av 1700-talet. Från början var det en bisyssla för bönder och torpare men mot slutet av 1800-talet gjordes trådarbeten också av vissa metallfabriker.

Luffarnas »trådtjack« gjordes av järntråd, ibland förtennad, som köptes i järnhandeln eller från tråddragerierna. Arbetsredskapet, en tång, var lätt att bära med sig i fickan. Vispar, fönsterhakar, grytställ och strykjärnsfötter såldes eller byttes mot mat eller nattlogi. Mer konstfärdigt utformade brödkorgar och ljusstakar kunde ibland vara prydda med ullgarn i glada färger.

Uppställningshake i stabilt trådarbete. Gör det möjligt att ställa upp ett fönster från »lite på glänt« till halvöppet. Gammal modell från Torsåker, Gästrikland.

Gångjärn vänster. Handsmidda fönsterbeslag efter en vanlig modell från 1800 till 1850. Välgjort handsmide. 

För att hänga upp en fönsterbåge som är till vänster på ett fönster krävs ett vänstergångjärn samt ett högergångjärn som man vänder på samt två stycken gångjärnsstaplar.