Historiska oljefärger i arkitektur och restaurering är en grundlig framställning om sammansättningen av det svenska byggnadsmåleriets linoljefärger från 1700-talet och framåt.

Den ger en tydlig men mångfacetterad bild av hur recepten varierat under olika perioder och hur de anpassats i förhållande till olika underlag.

Tillsyn och reparation. Ingen byggnadstyp har en sådan historisk förankring som liggtimmerhuset. Det har varit ett hus både för gemene man och herrskap och kommit att i hög grad prägla vår äldre byggnadsmiljö.

Rapporten visar hur liggtimmerhus kan vårdas och repareras så att de bevarar sitt kulturhistoriska värde. Det avgörande är noggrann tillsyn och reparationer som anpassas till den genuina liggtimmertekniken.

Rapporten är skriven för såväl fastighetsägare som byggfolk. Rikt illustrerad.

I den här boken visar byggnadsantikvarien Erika Åberg hur du kan underhålla, renovera och göra kreativa återbruksprojekt med gamla fönster och dörrar.

”Fönstren är husets själ” har nästan blivit som ett ordspråk inom byggnadsvården. Vad menas med det egentligen? Vilken betydelse och kvaliteter har gamla fönster? Och hur är det med dörrarna? Här berättar Erika Åberg om design och stilgrepp genom tiderna, olika sorters glas, funktion − eller bristen på den − och om utmaningarna med att hålla värmen inomhus och kylan utanför.

Det virke som tidigare användes för fönster- och dörrkonstruktioner var det bästa som gick att uppbringa, av en kvalitet som knappt går att hitta idag. Sköter man det rätt så kan det hålla i hundratals år. Här får du lära dig restaurering av olika svårighetsgrad, från första hjälpen till helrenovering.

Med smarta tekniker och lösningar kan du få fönster och dörrar som är vackra och passar ditt hus. Att det är mer miljövänligt att bevara än att köpa nytt är förstås underförstått. Här finns bland annat ett exempel på ett orangeri som byggts med återbrukade fönster.

Erika Åberg berättar i text och bild hur du kan ta hand om och njuta av dina gamla fönster och dörrar lång tid framöver.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.