Svart sladdställ. 270 cm. Textilomspunnen kabel (3-ledad, jordad) med sladdströmbrytare och stickkontakt. Sladdströmbrytaren är monterad för att hamna cirka 30 cm från lampan.

Förr hade alla lampor någon sorts takfäste eller takrosett. Takfästen av porslin hörde framför allt till skomakarlamporna. Porslinsfästet monteras mot ett mellanliggande takfäste av trä. Inuti takfästet finns plats för en »sockerbit« och en sladdavlastare.

Skomakarlampan var vid sidan av de enkla porslinslamphållarna den första egentliga inomhusarmaturen för elektriskt ljus.

Modellen blev vanlig som takbelysning i alla rum i enklare hem från 1910-talet och framåt, däremot i förmögnare miljöer kom den att bli standardarmatur för mindre påkostade rum, typ hall, kök och pigkammare.

Alla plåtdetaljer är av kraftig, polerad, olackerad mässing. Skärmen är av opalglas.

En specialgjord sladdavlastare i svart plast avlastar sladden så att sladden inte bär hela armaturens tyngd. Som extra tillbehör, för en tidstypisk anslutning i taket, finns ett takfäste i porslin med bottenplatta av trä som köpes separat (art nr 3041-64).

Skärm av opalglas, diameter 25 cm. Lamphållare obehandlad mässing. Tvinnad svart textilsladd 2 m ingår.  Stickpropp ingår ej.

Klassisk taklampa i Funkisstil. Vanlig i Europa under 1930-1950-talet.  Pendeln 20cm, förnicklad mässing. Själva kupan är något konformad med ett bladmönster i botten, därav dess namn “Blomster”. Glaset är av munblåst opalglas.

Opalglas – Opalglas är ett vanligen vitt glas, som förr kallades mjölkglas. Opalglaset har en mycket god förmåga att sprida ljuset effektivt och jämnt. Ytan på vårt glas är blank, men opalglas kan även vara sidenmatt (”satinerad”) eller matt. Inom konsten har opalglaset ett antikt ursprung men började framställas i Venedig på 1400-talet.

Förnicklad mässing –  Genom att förnickla mässing så förhindrar man oxidering. Man lägger på ett tunt lager nickel på mässingen i ett jonbad med hjälp av ström så får man nicklet att fästa på mässingen. Ytan blir silverfärgad, blank och hård. Ytan har en varm ton tillskillnad från till expempel krom som har en kall ton.