Schabloner
Fyra tapeter, nio bårder

Nästan alla upprepningsmönster har genom tiderna målats med hjälp av schabloner. Målarna i de medeltida kyrkorna, tapettillverkarna under 1700- och 1800-talet, alla har de tagit schabloner till hjälp när de arbetat med sina upprepningsmönster.

Glansperioden i Sverige inföll under början av 1800-talet då man ofta inredde sina hus med schablonmålningar, ett billigt och relativt enkelt sätt att efterlikna överklassens dyrbara tryckta papperstapeter. Schablonmålade väggar blev det sociala mellanskiktets dekorationskonst och vanligt i bostadens finare rum. I kök och enklare utrymmen valde man oftare att stänkmåla väggarna. I vissa trakter i Sverige utvecklades schablonmålningen till en skön konst, till exempel Hälsingland. Många mönster blev lokala, eftersom målarna arbetade inom avgränsade geografiska områden.

Under 1900-talet har tekniken levt kvar vid bland annat tillverkning av skyltar. Med det nyvaknade intresset för folkkonst under det sena 1900-talet upplevde schablonmåleriet åter en renässans och många hembygdsföreningar och museer tog upp lokala mönster på nytt.

Intresset för gamla hus har också banat nya vägar för schablontekniken i städerna. I hyreshusens trappuppgångar är det därför vanligt idag med schablonmålade bårder på väggarna. Schablonmålade väggar har ofta häftiga mönster och många tvekar därför inför att använda dem. Men kom ihåg att schablontapeter nästan alltid hör till rum med bröstpanel. Tapeterna skall alltså bara täcka en del av väggen. Därför kan vilda och färggranna mönster ändå ge både lugna och harmoniska rum.