Stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen
Tidstypiskt ger dig som påverkar och utvecklar bostadshus och interiörer ett verktyg att basera långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av byggnadsbeståndet på kunskap om befintliga värden.

Författarna tar oss med på en hundraårig resa genom stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen. Tidstypiska byggnadsdetaljer från Stockholm presenteras decennium för decennium. Från 1880-talets klassicis­tiska arkitektur via 1930-talets avskalade funktionalism till 1970-talets återgång till stenstadens grammatik som ideal.

Byggnadsdetaljerna varierar med rådande arkitekturstil vilket gäller allt från fasadernas komposition till fönstrens indelning och porthandtagens formgivning. Läsaren får här tillfälle att lära och tolka olika tiders byggnader och detaljer. Kunskap ger rikare upplevelser och ständigt nya intryck av vardagsarkitekturen – vårt byggda kulturarv.

Med fotografier och ritningar visas enkelt och tydligt utvecklingen av bostadshus i staden och vilka spår som olika stilideal har avsatt.

En ritningsdel gör det möjligt att tidsbestämma dörrfoder och golvsocklar – eller att använda ritningarna för att tillverka nytt.

Boken vänder sig till arkitekter, fastighetsutvecklare, förvaltare, fastighetsägare men även till bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare. Boken är även lämplig i undervisningssammanhang.

Tillsyn och reparation. Ingen byggnadstyp har en sådan historisk förankring som liggtimmerhuset. Det har varit ett hus både för gemene man och herrskap och kommit att i hög grad prägla vår äldre byggnadsmiljö.

Rapporten visar hur liggtimmerhus kan vårdas och repareras så att de bevarar sitt kulturhistoriska värde. Det avgörande är noggrann tillsyn och reparationer som anpassas till den genuina liggtimmertekniken.

Rapporten är skriven för såväl fastighetsägare som byggfolk. Rikt illustrerad.

”Utvändig renovering” är den tredje boken i serien – Byggnadsvård i praktiken.

Här beskrivs ingående alla moment i en utvändig renovering. Tak, skorstenar, väggar, fönster, dörrar, grunder, tillbyggnader, belysning med mera, tas upp med utgångspunkt från gammal svensk byggnadstradition. Här presenteras de traditionella materialen och hantverksmetoderna.

Här visas också vägarna till att återställa det yttre på ett gammalt hus, men också lämpliga lösningar för hur man höjer den tekniska standarden på ett hus, utan att göra våld på de kulturhistoriska värdet. 

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.