Traditionellt blombord i finaste furu. Snickrat av lokal möbelsnickare och bildhuggare.

Obehandlat. Kan målas med linoljefärg på förfrågan.

Gustaviansk stol av matsalstyp av en modell som var vanlig under 1780-1790-talet. Originalet till stolen är ett arbete av stolmakaren Melchior Lundberg d. ä. som blev mästare i Stockholm 1775 och anses vara den främste av alla stolmakare.

Stolen har många karakteristiska detaljer. Den rektangulära ryggen är en nyhet på 1780-talet, medan den genombrutna balusterbrickan med sitt »nyckelhål« förekommer redan under rokokotid. Den raka nedre delen av brickan berättar att stolen måste vara från den gustavianska epoken, som hade en svaghet för mer raka och strikta former jämfört med rokokon. Typiskt är också de raka sargerna, de kannelerade (räfflade) benen och de släta »strumporna« på benen i mötet med fotkrysset. En extra elegant detalj är de svagt trumpetformade frambenen och den extremt välskurna druvklasen på ryggens krön.

Stolen Melchior Lundberg är, både som original och kopia, ett stycke unik svensk hantverkshistoria. Vi vågar påstå att det inte finns en mer välgjord stol i Sverige överhuvudtaget!

Stolen är helt handgjord utan några som helst förenklingar. Ingen fyrkantig del är rak. Alla delar är formade och svänger, böjer eller tunnar ut sig åt något håll. Alla svarvningar är gjorda för hand enligt den så kallade skär-svarvmetoden. All hyvling, även på de svängda och buktande partierna, är utförd helt för hand. Bakbenen är gjorda i ett enda stycke (!), det vill säga den svarvade delen är inte intappad och hoplimmad med den fyrkantiga stolpen (som annars på så kallade 1700-talskopior). Det gör att kraven på snickerivirket i en sådan här stol är extremt högt, både vad gäller kvalitet och grovlek. Stolen är naturligtvis hopsatt med handtäljd träplugg och limmad med animaliskt lim.

Stolar av den här kvalitén var ofta målade marmorvita (ca 1% grön umbra), eller ljust ekgula (ca 15 % gulockra, 30 % gulockra natur). I vår utställning har vi även målat upp någon stol i mahognyfärg (100% engelskt rött) en vanlig kulör i slutet av 1700-talet. Sitsarna kläddes vanligtvis med svart skinn eller svart linoljefärgsmålad linneväv.