Stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen
Tidstypiskt ger dig som påverkar och utvecklar bostadshus och interiörer ett verktyg att basera långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av byggnadsbeståndet på kunskap om befintliga värden.

Författarna tar oss med på en hundraårig resa genom stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen. Tidstypiska byggnadsdetaljer från Stockholm presenteras decennium för decennium. Från 1880-talets klassicis­tiska arkitektur via 1930-talets avskalade funktionalism till 1970-talets återgång till stenstadens grammatik som ideal.

Byggnadsdetaljerna varierar med rådande arkitekturstil vilket gäller allt från fasadernas komposition till fönstrens indelning och porthandtagens formgivning. Läsaren får här tillfälle att lära och tolka olika tiders byggnader och detaljer. Kunskap ger rikare upplevelser och ständigt nya intryck av vardagsarkitekturen – vårt byggda kulturarv.

Med fotografier och ritningar visas enkelt och tydligt utvecklingen av bostadshus i staden och vilka spår som olika stilideal har avsatt.

En ritningsdel gör det möjligt att tidsbestämma dörrfoder och golvsocklar – eller att använda ritningarna för att tillverka nytt.

Boken vänder sig till arkitekter, fastighetsutvecklare, förvaltare, fastighetsägare men även till bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare. Boken är även lämplig i undervisningssammanhang.

Anvisningar för underhåll och reparation. Skriften handlar om hur man underhåller och reparerar gamla skivtäckta plåttak, utan att de kulturhistoriska värdena går till spillo. Tyngdpunkten i häftet ligger på arbetsutförandet och tar även upp gamla lösningar för rännor, fönsterbleck och andra viktiga detaljer. Rikt illustrerad. 

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Trädgårdsstadens Färger förklarar det speciella med de hundraåriga kulturmiljöerna i Bromma och andra trädgårdsstäder i Sverige. Vad är det som gör trädgårdsstaden till en så attraktiv boendeform även för moderna människor? Vad är det som skapar karaktären i stadsplanen och åt byggnader och trädgårdar från tidsepoker med olika stilideal? Lär dig skillnaderna mellan 1910-talets nationalromantik, 1920-talets nyklassicism och 1930-talets funktionalism.

Författarna började sin kartläggning av trädgårdsstäder i Sverige redan på 1980-talet, genom att ta fram material med färgsättningar och karaktärsbeskrivningar för tidstypiska hus. Delar av materialet finns nu i en permanent utställning i Måleributiken i Alvik och har visats på Stadsmuseet 2013–2015.

Syftet med boken är att uppmärksamma trädgårdsstadens unika kulturvärden för oss alla och samtidigt inspirera dig som husägare att lära mer om arkitektur och färgsättning. En kulturmiljö behöver värnas och ditt hus behöver kontinuerlig vård och omsorg. När du reparerar och renoverar ditt hus – se till att du inte skadar huset på grund av okunskap.