Fönster och dörrar

Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Flyttning av gamla hus är den första boken i serien – Byggnadsvård i praktiken.

I boken beskrivs, steg för steg, hur arbetet med att flytta ett gammalt hus går till. Dokumentation, forskning i husets historia, märkning, rivning och återuppbyggnad. Timmerhusets konstruktion, från grund och stomme till ytskikt och fast inredning, ges också en ingående beskrivning. Boken är obligatorisk läsning för den som har för avsikt att flytta ett gammalt trähus, men även om man enbart renoverar ett trähus på plats får man här många värdefulla råd.

Olika principer för återuppbyggnad diskuteras, liksom val av hantverkare och metoder och material för invändig renovering. Ovärderlig kunskap för den som arbetar med äldre hus.

»Målade golv« är den femte boken i serien ”Byggnadsvård i praktiken”.

Den handlar om alla sorters trägolv, både inom- och utomhus. Från skurgolv till rutiga 1700-talsgolv och enfärgade golv från 1800- och 1900-talet.

Det sista golvet bland bokens exempel målades för bara några år sedan. Levande tradition alltså! Boken är praktiskt upplagd och framför allt tänkt att fungera som en handfast instruktion till den som vill måla själv.

Rikt illustrerad med skalenliga förlagor, färgrecept och andra tips. Bildmaterialet består av foton, teckningar och akvareller.

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.