”Invändig renovering” är den fjärde boken i serien – Byggnadsvård i praktiken. Boken handlar om husen invändigt, varför de ser ut som de gör, om traditionen bakom, om hantverket och sist men inte minst om hur man renoverar så att inte dessa kvalitéer försvinner.

Här avhandlas snickeriprofiler, beslag, golv, tak och väggar, trappor, kök och köksinredning, hygienutrymmen, el och belysning på ett sätt som visar att det gamla snarare är en tillgång än ett hinder när man skall bo i huset.

Boken, som handlar om husen från 1700-talet till 1900-talet, visar också lämpliga kompromisser, då det gamla ofrånkomligt krockar med det moderna.

”Utvändig renovering” är den tredje boken i serien – Byggnadsvård i praktiken.

Här beskrivs ingående alla moment i en utvändig renovering. Tak, skorstenar, väggar, fönster, dörrar, grunder, tillbyggnader, belysning med mera, tas upp med utgångspunkt från gammal svensk byggnadstradition. Här presenteras de traditionella materialen och hantverksmetoderna.

Här visas också vägarna till att återställa det yttre på ett gammalt hus, men också lämpliga lösningar för hur man höjer den tekniska standarden på ett hus, utan att göra våld på de kulturhistoriska värdet. 

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.