Vi är många som älskar gamla hus, den atmosfär man får på köpet, hemligheterna och frågetecknen som byggnaden gömmer och ställer: Hur såg huset ut från början? Har det alltid legat här? Vem har bott här före mig?

I Sverige finns en unik skatt av arkiverat material som kan berätta oändligt mycket om våra hus och dess invånare genom historien. Det gäller inte alls bara slott och herresäten. Även om våra lantställen, egnahemshus, stadslägenheter och förortsvillor finns mycket att berätta. Det gäller bara att veta var man ska leta.

I den här boken vill byggnadsantikvarien Erika Åberg ta oss i handen och berätta om hur vi kan hitta historien om våra hus, och hur vi bäst tar tillvara olika byggnader och deras årsringar. Det gör hon genom att berätta inspirerande historier, guida till olika arkiv och visa hur man bäst tolkar en byggnad, exteriört och interiört.

Det blir gott om fördjupade exempel från tv-programmet med samma namn, men det är en bok som står på egna ben, med handfasta råd om byggnadsstilar genom tiderna, byggnadsvård och restaureringstips.

På många sätt skiljer sig tanke- och arbetssättet mot normal renovering då man ofta måste utgå från ett mycket sämre utgångsläge än ett normalt hus. Att rädda ett ödehus är klimatsmart och ekonomiskt. Att ta tillvara det redan byggda innebär ofta ett bra läge i landskapet och sunda material som går att reparera och underhålla i århundranden. Boken kan även fungera som inspiration för de som funderar på att ta sig an och renovera ett gammalt hus.

Den här handboken är tänkt att vara till hjälp för dig som planerar att köpa och renovera ett ödehus.

Antal sidor 204

Utgivningsdatum 2025-04-23

ISBN 9789153139584

Upptäck, bevara, återskapa. En trädgård befinner sig i ständig förändring. Att ta hand om en gammal trädgård handlar därför inte om att frysa ett tillstånd. I stället handlar det om att lära känna trädgården för att på bästa sätt kunna bevara dess olika delar för framtiden.

I sin roll som trädgårdsantikvarie har André Strömqvist stor erfarenhet av äldre miljöer, och som trädgårdsmästare samtidigt den praktiska kunskap som krävs.

Här beskriver han hur vi kan hitta spår, tolka det vi ser och sätta en ambitionsnivå som fungerar. Pedagogiskt guidar han oss genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, stengångar och fruktträd. Han beskriver hur vi kan gå till väga för att vårda, restaurera och återskapa de olika delarna, och låter historien i form av äldre tiders pionjärer, metoder och kultursorter väcka nyfikenhet och inspiration.

Foto: André Strömqvist

Boken ger en illustrativ bild av standard- och stilutvecklingen av kök och badrum i Sveriges flerbostadshus och småhus. Utformning och utrustning av kök och badrum följer tidsandan genom decennierna, såväl tekniskt som funktionellt. Samtidigt bär historien tydliga spår av hur synen på hushållsarbetet och livet i hemmen har förändrats över tid.

Skildringen tar sin början under 1880-talet när många städer växer kraftigt i industrialiseringens spår. Det råder bostadsnöd och knappa ekonomiska förhållanden. Bostäderna värms med kakelugnar eller kaminer, maten lagas på vedspis och på gården finns torrdass. 120 år senare, år 2000 när berättelsen avslutas, är hög standard i kök och badrum en självklarhet. Nya trender avlöser varandra och många kök och badrum rivs ut och byggs om, långt innan det är tekniskt nödvändigt.

Ökad kunskap om tidstypiska inredningar är en värdefull grund vid bevarande, renovering och ombyggnad. Inspiration kan hämtas ur olika tiders planlösningar, köksuppställningar och inredningar.

Cecilia Björk arkitekt SAR/MSA och Laila Reppen arkitekt SAR/MSA är författare och illustratörer till böcker som Så byggdes husen 1880–2000, Så byggdes staden, Så byggdes villan samt Tidstypiskt. Gustav Bergström, »Rävjägaren«, är civilingenjör samt skribent och opinionsbildare inom arkitektur och byggnadsvård.

Boken är nominerad till Årets bok 2020.