Stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen
Tidstypiskt ger dig som påverkar och utvecklar bostadshus och interiörer ett verktyg att basera långsiktigt hållbar förvaltning och utveckling av byggnadsbeståndet på kunskap om befintliga värden.

Författarna tar oss med på en hundraårig resa genom stilmässiga växlingar i vardagsarkitekturen. Tidstypiska byggnadsdetaljer från Stockholm presenteras decennium för decennium. Från 1880-talets klassicis­tiska arkitektur via 1930-talets avskalade funktionalism till 1970-talets återgång till stenstadens grammatik som ideal.

Byggnadsdetaljerna varierar med rådande arkitekturstil vilket gäller allt från fasadernas komposition till fönstrens indelning och porthandtagens formgivning. Läsaren får här tillfälle att lära och tolka olika tiders byggnader och detaljer. Kunskap ger rikare upplevelser och ständigt nya intryck av vardagsarkitekturen – vårt byggda kulturarv.

Med fotografier och ritningar visas enkelt och tydligt utvecklingen av bostadshus i staden och vilka spår som olika stilideal har avsatt.

En ritningsdel gör det möjligt att tidsbestämma dörrfoder och golvsocklar – eller att använda ritningarna för att tillverka nytt.

Boken vänder sig till arkitekter, fastighetsutvecklare, förvaltare, fastighetsägare men även till bostadsrättsföreningar och bostadsrättsinnehavare. Boken är även lämplig i undervisningssammanhang.

Swedish Grace är en term som av samtiden myntades för att beteckna nyklassisk svensk design från 1910- och 1920-talen.

De mest representativa byggnaderna från denna epok, som Stockholms stadsbibliotek av Gunnar Asplund, Uppståndelsekapellet av Sigurd Lewerentz och Stockholms konserthus av Ivar Tengbom, är alla världsberömda, och det mesta av det som byggdes under perioden tillhör den mest uppskattade arkitekturen i Sverige.

I den här antologin diskuterar specialister från såväl Sverige som andra länder olika perspektiv på Swedish Grace och visar på aspekter som har relevans även idag.

Upptäck, bevara, återskapa. En trädgård befinner sig i ständig förändring. Att ta hand om en gammal trädgård handlar därför inte om att frysa ett tillstånd. I stället handlar det om att lära känna trädgården för att på bästa sätt kunna bevara dess olika delar för framtiden.

I sin roll som trädgårdsantikvarie har André Strömqvist stor erfarenhet av äldre miljöer, och som trädgårdsmästare samtidigt den praktiska kunskap som krävs.

Här beskriver han hur vi kan hitta spår, tolka det vi ser och sätta en ambitionsnivå som fungerar. Pedagogiskt guidar han oss genom trädgårdens olika delar i form av rabatter, häckar, stengångar och fruktträd. Han beskriver hur vi kan gå till väga för att vårda, restaurera och återskapa de olika delarna, och låter historien i form av äldre tiders pionjärer, metoder och kultursorter väcka nyfikenhet och inspiration.

Foto: André Strömqvist

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.