Anvisningar för underhåll och reparation. Skriften handlar om hur man underhåller och reparerar gamla skivtäckta plåttak, utan att de kulturhistoriska värdena går till spillo. Tyngdpunkten i häftet ligger på arbetsutförandet och tar även upp gamla lösningar för rännor, fönsterbleck och andra viktiga detaljer. Rikt illustrerad. 

”Utvändig renovering” är den tredje boken i serien – Byggnadsvård i praktiken.

Här beskrivs ingående alla moment i en utvändig renovering. Tak, skorstenar, väggar, fönster, dörrar, grunder, tillbyggnader, belysning med mera, tas upp med utgångspunkt från gammal svensk byggnadstradition. Här presenteras de traditionella materialen och hantverksmetoderna.

Här visas också vägarna till att återställa det yttre på ett gammalt hus, men också lämpliga lösningar för hur man höjer den tekniska standarden på ett hus, utan att göra våld på de kulturhistoriska värdet. 

Trädgårdsstadens Färger förklarar det speciella med de hundraåriga kulturmiljöerna i Bromma och andra trädgårdsstäder i Sverige. Vad är det som gör trädgårdsstaden till en så attraktiv boendeform även för moderna människor? Vad är det som skapar karaktären i stadsplanen och åt byggnader och trädgårdar från tidsepoker med olika stilideal? Lär dig skillnaderna mellan 1910-talets nationalromantik, 1920-talets nyklassicism och 1930-talets funktionalism.

Författarna började sin kartläggning av trädgårdsstäder i Sverige redan på 1980-talet, genom att ta fram material med färgsättningar och karaktärsbeskrivningar för tidstypiska hus. Delar av materialet finns nu i en permanent utställning i Måleributiken i Alvik och har visats på Stadsmuseet 2013–2015.

Syftet med boken är att uppmärksamma trädgårdsstadens unika kulturvärden för oss alla och samtidigt inspirera dig som husägare att lära mer om arkitektur och färgsättning. En kulturmiljö behöver värnas och ditt hus behöver kontinuerlig vård och omsorg. När du reparerar och renoverar ditt hus – se till att du inte skadar huset på grund av okunskap. 

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.