Historiska oljefärger i arkitektur och restaurering är en grundlig framställning om sammansättningen av det svenska byggnadsmåleriets linoljefärger från 1700-talet och framåt.

Den ger en tydlig men mångfacetterad bild av hur recepten varierat under olika perioder och hur de anpassats i förhållande till olika underlag.

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Kakelugnen i Sverige – del två i serien Perspektiv från världsarvet Engelsberg.

Fram till 1900-talets början förblev kakelugnen den i särklass viktigaste värmekällan i svenska hem. Både teknik och estetik förfinades, även om det huvudsakligen är samma grundprincip som än idag används vid kakelugnsuppsättningar. I våra dagar är kakelugnen ett viktigt exempel på upplysningstidens arbete med teknik, vetenskap och konsthantverk.

Arkitekten och överintendenten Carl Johan Cronstedt presenterade 1767 ett memorial med titeln ”Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar til Weds Besparing för Rikets råd”. Där beskrevs en revolutionerande konstruktion som skulle komma att förändra svensk arkitektur och hushållning under de kommande hundrafemtio åren: den moderna kakelugnen.

Antologin ingår i serien Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk. Tidigare utgiven titel i serien är Tapeter genom tiderna. Bland kommande titlar syns även Trädgårdar under brukens tidevarv.

Huvudredaktörer är Kurt Almqvist och Svante Helmbaek Tirén.

Byggnadsvård för lägenheter tar sitt avstamp i den moderna stadens framväxt under slutet av 1800-talet och låter oss följa utvecklingen av den svenska lägenheten decennium för decennium, fram till 1980-talets slut. Genom att belysa hur politiska krafter samverkat med estetiska ideal och byggnadstekniska landvinningar ger boken en unik inblick i varför våra hem ser ut som de gör. Alltifrån hur bostadsområden utformats och fasader fått sina utseenden, till rummens indelningar, väggarnas färger och golvlisternas specifika profiler. På ett lättillgängligt sätt får du kunskap om den rika historia som döljer sig bakom de kanske slitna golven eller flagnande taperna.

Bokens andra del består av ett utförligt kapitel helt ägnat de praktiska aspekterna av renovering och lägenhetsvård. Här presenteras konkreta strategier för hur man kan närma sig och förhålla sig till frågor som rör vård och renovering, såväl som handfasta tips på hur man bäst går till väga när man står inför behovet av att återställa eller byta ut något.

Byggnadsvård för lägenheter utgör ett oumbärligt redskap för alla som är intresserade av att vårda sin lägenhet och dess historia.