Gedigen kloformig skärmhållare av mässing, dekorerad med repstav och försedd med tre ställbara skruvar för att hålla fast skärmen.

Enkel traditionell tak- och väggarmatur för torra utrymmen inomhus, tex vindar, källare och toaletter. Sockel av vitglaserat porslin, kupa av klarglas, blåst i form. Avsedd för klar ljuskälla.

Rak vitglaserad porslinssockel för montering i tak, sned sockel för montering på vägg. Porslin och glas. Ledningsförning baktill. Max 75 w. Höjd 200 mm, diameter 105 mm. Vinklad 14 grader.

Lampan är S-märkt. IP20.

Vägglampor var inte vanliga förr. I lokaler med hög takhöjd, tex i folkrörelsernas byggnader, kunde det däremot finnas många vägglampor.

I hemmen såg man dem däremot sällan. Ett undantag var sänglamporna i borgarhemmen och på de större gårdarna. Där fanns ibland också vägglampor på gårdskontoren. Likaså fanns det förstås sänglampor på de gamla pensionaten och hotellen.

Modellen till vår lampa kommer från en gård i Dalarna. Originalet är förmodligen tillverkad på 1910-talet. Materialet är svart järn och utförandet av mycket hög kvalitet.

Klassisk taklampa i Funkisstil. Vanlig i Europa under 1930 – 1950-talet.  Pendeln 50cm, obehandlad mässing. Själva kupan är något konformad med ett bladmönster i botten, därav dess namn “Blomster”. Glaset är av munblåst opalglas.

Opalglas – Opalglas är ett vanligen vitt glas, som förr kallades mjölkglas. Opalglaset har en mycket god förmåga att sprida ljuset effektivt och jämnt. Ytan på vårt glas är blank, men opalglas kan även vara sidenmatt (”satinerad”) eller matt. Inom konsten har opalglaset ett antikt ursprung men började framställas i Venedig på 1400-talet.

Mässing – eller fattigmansguld som det kallades förr är en ickemagnetisk kopparlegering, där koppar är legerat med zink. Ju högre halt koppar dessto gulare ton. Obehandlad mässing oxiderar med tiden och ger en vacker matt gulbrun ton med patina. Obehandlad mässing var helt dominant på beslag och detaljer före sekelskiftet 1900.