Landtmannabyggnader

Gör om gör rätt – Landet runt med Renoveringsraseriet av författarna Gustav Bergström och Alfred Skogberg.

De senaste årtiondena har vi sett container efter container fyllas av vårt gemensamma byggnadsarv. Fina 50-talskök slits ut och ersätts av massproducerade, munblåsta fönsterglas hamnar på tippen och billiga material som inte går att underhålla ersätter gamla och gedigna.

Renoveringsraseriet har sedan starten 2020 kritiserat ovarsamma renoveringar på deras populära Facebook- och Instagramkonton med samma namn.

I den här boken får vi följa grundarna, Gustav Bergström och Alfred Skogberg, på en resa till tolv svenska städer; från Kiruna i norr till Sölvesborg i söder. De pratar med arkitekter, stadsplanerare och experter och pekar ut både goda exempel och rena katastrofer.

Gör om gör rätt är både ett tidsporträtt och ett rop på hjälp. Att vårda och bevara handlar nämligen inte bara om nostalgi, det är ett måste om vi vill uppnå klimatmålen. Det är hög tid att vi börjar se värdet i hantverk och kvalitet, och inser att nytt inte alltid är bättre!

Måleriverkstan arbetar med renovering av gamla målningar, nymålning med gamla tekniker och tar fram nya produkter inspirerat av Hälsingegårdarnas traditionella måleri. Måleriverkstan håller föredrag och workshops omkring måleriet på Världsarvsgårdarna i Hälsingland.

Anna-Carin Åsbrink har arbetat med gamla målningstekniker i över 40 år och delar här med sig av de många kunskaper inom schablonmåleri hon samlat på sig genom åren.

Häftet på 24 sidor beskriver schablonmåleri på vägg, bård och rullgardin. Innehåller tips om verktyg, tekniker och färgblanding av äggoljetempera. Här beskrivs även målningar från Hälsingland, vilket samtidigt är allmängiltigt för allt schablonmåleri.

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Boken ger en illustrativ bild av standard- och stilutvecklingen av kök och badrum i Sveriges flerbostadshus och småhus. Utformning och utrustning av kök och badrum följer tidsandan genom decennierna, såväl tekniskt som funktionellt. Samtidigt bär historien tydliga spår av hur synen på hushållsarbetet och livet i hemmen har förändrats över tid.

Skildringen tar sin början under 1880-talet när många städer växer kraftigt i industrialiseringens spår. Det råder bostadsnöd och knappa ekonomiska förhållanden. Bostäderna värms med kakelugnar eller kaminer, maten lagas på vedspis och på gården finns torrdass. 120 år senare, år 2000 när berättelsen avslutas, är hög standard i kök och badrum en självklarhet. Nya trender avlöser varandra och många kök och badrum rivs ut och byggs om, långt innan det är tekniskt nödvändigt.

Ökad kunskap om tidstypiska inredningar är en värdefull grund vid bevarande, renovering och ombyggnad. Inspiration kan hämtas ur olika tiders planlösningar, köksuppställningar och inredningar.

Cecilia Björk arkitekt SAR/MSA och Laila Reppen arkitekt SAR/MSA är författare och illustratörer till böcker som Så byggdes husen 1880–2000, Så byggdes staden, Så byggdes villan samt Tidstypiskt. Gustav Bergström, »Rävjägaren«, är civilingenjör samt skribent och opinionsbildare inom arkitektur och byggnadsvård.

Boken är nominerad till Årets bok 2020.