Vanlig detalj under det tidiga 1900-talet som underlag för väggströmbrytare, vägglampor mm. Speciellt bra till putsade tak och väggar, men fyller även en stor praktisk och estetisk funktion om man vill montera en lampa eller strömbrytare på underlag av tex pärlspont. Förborras. Fästet skall målas vitt för vitt tak och svart för väggströmbrytare.

Förr hade alla lampor någon sorts takfäste eller takrosett. Takfästen av porslin hörde framför allt till skomakarlamporna. Porslinsfästet monteras mot ett mellanliggande takfäste av trä. Inuti takfästet finns plats för en »sockerbit«  och en sladdavlastare. 

Porslin, glaserat. Diameter 62 mm, höjd 28 mm.

Träplatta och skruv med kullrig skalle ingår. Träplattans diameter 80 mm, höjd 11 mm.

Förr hade alla lampor någon sorts takfäste eller takrosett. Takfästen av porslin hörde framför allt till skomakarlamporna. Porslinsfästet monteras mot ett mellanliggande takfäste av trä. Inuti takfästet finns plats för en »sockerbit« och en sladdavlastare.

Klassisk taklampa i Funkisstil. Vanlig i Europa under 1930 – 1950-talet.  Pendeln 50cm, obehandlad mässing. Själva kupan är något konformad med ett bladmönster i botten, därav dess namn “Blomster”. Glaset är av munblåst opalglas.

Opalglas – Opalglas är ett vanligen vitt glas, som förr kallades mjölkglas. Opalglaset har en mycket god förmåga att sprida ljuset effektivt och jämnt. Ytan på vårt glas är blank, men opalglas kan även vara sidenmatt (”satinerad”) eller matt. Inom konsten har opalglaset ett antikt ursprung men började framställas i Venedig på 1400-talet.

Mässing – eller fattigmansguld som det kallades förr är en ickemagnetisk kopparlegering, där koppar är legerat med zink. Ju högre halt koppar dessto gulare ton. Obehandlad mässing oxiderar med tiden och ger en vacker matt gulbrun ton med patina. Obehandlad mässing var helt dominant på beslag och detaljer före sekelskiftet 1900.