Gör om gör rätt – Landet runt med Renoveringsraseriet av författarna Gustav Bergström och Alfred Skogberg.

De senaste årtiondena har vi sett container efter container fyllas av vårt gemensamma byggnadsarv. Fina 50-talskök slits ut och ersätts av massproducerade, munblåsta fönsterglas hamnar på tippen och billiga material som inte går att underhålla ersätter gamla och gedigna.

Renoveringsraseriet har sedan starten 2020 kritiserat ovarsamma renoveringar på deras populära Facebook- och Instagramkonton med samma namn.

I den här boken får vi följa grundarna, Gustav Bergström och Alfred Skogberg, på en resa till tolv svenska städer; från Kiruna i norr till Sölvesborg i söder. De pratar med arkitekter, stadsplanerare och experter och pekar ut både goda exempel och rena katastrofer.

Gör om gör rätt är både ett tidsporträtt och ett rop på hjälp. Att vårda och bevara handlar nämligen inte bara om nostalgi, det är ett måste om vi vill uppnå klimatmålen. Det är hög tid att vi börjar se värdet i hantverk och kvalitet, och inser att nytt inte alltid är bättre!

HUS AV SLAGG – många har aldrig sett dem, andra står förundrade inför slaggstenarna som skimrar i blått, grönt, grått och dessutom skiftar färg med ljuset. Spännande strukturer, små järnklumpar, randmönster från träkol – vad kan man inte hitta vid ett närmare skärskådande av byggnadsmaterialet. Vad är det för något, frågar många idag. När byggdes husen? Varför gjorde man slaggsten?

Slaggstenen är vår första artificiella byggnadssten, använd i malmtrakter som alternativ till byggnadstimmer. Skogen behövdes för produktion av träkol, bränslet vid smältning av malm och utvinning av koppar och järn. Metallerna exporterades och gav Sverige inkomster samt människorna en höjd levnadsstandard. Slagg var en biprodukt vid metallframställningen. Metallerna har sålts ut i världen, arbetsplatserna är nedlagda och borta – men slaggen finns kvar och berättar – om malmer och teknikutveckling, om tungt kroppsarbete och skickligt hantverk. Ingen slaggsten är den andra lik. Aldrig mer kan någon göras.

BESKRIVNING Boken vill öka medvetenheten om byggnaderna. De äldsta är från 1700-talet, de yngsta från tidigt 1900-tal. De är kyrkor eller jordkällare och allt däremellan. Bilderna vill visa hur fantastiska husen är och texten informera om bakgrund, tillverkning och vård. Förhoppningen är att människor ska inspireras till att vara stolta över slagghusen och varsamt ta hand om dessa unika byggnader, uppförda av ett material som idag är oersättligt.

TIPS Glöm inte att kika på vår vackra Bagarstuga i Gysinge som är byggd av just slaggsten.

Tapeter genom tiderna – Perspektiv från världsarvet Engelsbergs bruk.

Tapeter har genom århundraden och i olika skepnader varit en av våra viktigaste väggdekorationer. Attityderna till tapeter har skiftat genom tiderna, särskilt under de senaste årtiondena. Idag finns dock ett starkt och växande intresse för tapeter och det historiska bevarandet av byggnader.

Denna bok, som är den första fristående delen i en serie om världsarvet Engelsbergs bruk, bidrar till ökad förståelse för tapetens historia. Genom det rika utbudet av illustrationer, såväl historiska som moderna, delar experter inom flertalet ämnen med sig av sina fördjupade kunskaper om tapeter, både som hantverk och som uttryck för olika dekorativa ideal.

130 illustrationer. Utförande: Franskt band med guldfolie samt tryckt överdrag, trådbunden. 24 x 31 cm. 200 sidor.

Författare: Erika Åberg, Lars Sjöberg, Stina Olinder Haubo, Ursula Sjöberg, Mats Qwarfordt, Martin Olin, Sara Lundström.

Huvudredaktörer: Svante Holmbaek Tirén, Kurt Almqvist.

Design: Patric Leo.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.

Syftet med skriften Landtmannabyggnader, hufvudsakligen för mindre jordbruk från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.

Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841-1906). De publicerades ursprungligen i hans Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.